Tystnad skulle nog vara ordet att beskriva levnads sättet för tillfället. Är nog inte så mycket att tankarna är som dom alltid är, inte heller är det nåt särskilt som händer... även fast det händer nåt varje dag, men det märks inte.
Jobb, renovering, överlevnad.
Jag bytte ringsignal på mitt larm igår kväll. Mest för att jag på nåt sätt lärt mig att sova ifrån det gamla och de behövs nåt nytt. Jag är inget tekniskt geni, det vet dom flesta, så jag sökte igenom mobben grundligt och hittade säkert 20 nya sjukt irriterande ringsignaler att irritera mitt vaknande med. Så jag vaknar av en förbannat iriiterande melodi vid 7 i morse. Gick upp senare idag eftersom jag har ett sånt där extremt "effektivt" möte idag. Ett sånt där möte som kommer ändra på allt.... inte.
Så melodin fick ringa i alla fall en snooz innan jag gick upp och vinglade in i badrummet för morgonens tradition att kasta iskallt vatten i ansiktet tills jag ens får upp ögonen. Budget frukost med 2 ostmackor och en Burn som på nåt magiskt sätt överlevt i kylskåpet och inte blivit uppdrucken.
dusch, klädgrävande, borsta hår. Klar och redo 8.30 då jag med en kopp te i handen tog vandringen genom alexborg letandes efter glömda saker man kanske behöver på mötet. 8.50 vandrar jag upp mot bussen. Precis när den glider upp vaknar hjärnan till en sekund och ber mig vänta lite. Frågande lyder jag den och funderar lite på varför jag inte steg på och att jag nu missat den när busschaffisen konfunderad tittar på mig där jag står småmuttrande med mig själv och verkligen är lost.
Hjärnan sänder signaler till min hand som letar upp en skrynklig lapp i fickan där det står stort och tydligt: Mötet börjar 10.30....
Så kan det gå. Mer äventyr än så blev det inte. Jag undrar var jag tar vägen när jag inte är kvar att tänka i verkligheten utan helt och hållet är någon annanstans och måste skakas igång av hjärnan tills jag förstår vad som händer.
Hur som helst släpade jag mig tillbaka till borgen och försöker nu döda tiden tills jag faktiskt ska iväg med bloggande och ännu en kopp te.
Jag vill åka från sverige nu. Om jag nånsin haft en roll att spela i denna reality show stockholm sänder dygnet runt så har jag lyckats bra att dra ner det till statist jobb på tredjedels halvtid. Vill ha min egen show.. nånstans där jag och vardagen uppskattar varandra.


I övrigt undrade jag stort och mycket var Hellcat tagit vägen. Sände många tankar din väg igår kväll, hoppas du har det bra i alla fall.

i övrigt övrigt hittade jag en ring jag saknat, men tappade istället ett hänge jag tänkte börja använda igen.

Så kan det gå.


Deadly is the melody.


Förresten om ni inte lever i tvåsamhet och mest suckar över alla som fastnat i den och behöver nåt att döda dom kvällar era upptagna vänner leker mamma pappa barn framför idol... kan jag rekommendera nåt mindre barntillåtet.
Serien Sons of Anarchy. Kan vara min bästa vän dessa trista december kvällar.