galet intensiva drömmar här ute. skärgården är bra på att väcka sinnen helt klart. men denna dröm var.. annorlunda.
läs och döm själva.
i drömmen låg jag i min säng i alexborg och sov. jag drömde i drömmen om en himmel full av kråkor och en äng med lika många fler som i stora formationer cirklade runt.
dessa kråkor sa till mig en ramsa jag inte helt minns, men den innehöll att blod själ eld och liv var kopplade till en stor sanning (såklart minns jag den inte vilket jag grämt mig över hela morgon kaffet) när jag då vaknade i drömmen (fortfarande sovande hänger ni med?) låg det på min kudde en svart fjäder som skimrade mystiskt.
 jag satt där och undrade hur jag lyckats få med mig en av kråkornas fjädrar när det bara var en dröm. så jag sträckte mig efter den varav när jag nuddade den jag kände en känsla upphöjt i 100. jag märkte att vilken än sinnesstämning jag hade förstärkdes den av fjädern. jag ringde då en vän och hon kom dit lika fort som jag lyft luren (älskar drömmars tidsuppfattning..) jag bad henne titta på min kudde och säga till om det låg något där. ja det ligger en fjäder där sa hon. jag bad henne röra den och säga om hon kände något. hon kände precis vad jag gjorde och sa att det var den största sorg hon känt någonsin. jag tog upp fjädern och prövade att tänka på olika sinnesstämningar. när jag tänkte glädje förstärkdes glädjen till oändlig glädje, jag tänkte kärlek och fjärilar i magen rusade nästan ur munnen på mig. så jag började vandra runt med denna fjäder och tänkte en känsla samtidigt som jag rörde vid andra. detta gjorde att jag projicerade känslan över till dessa människor. lust, sorg, ilska, kärlek vänskap, allihop fungerade.
helt plötsligt upplöstes fjädern och jag märkte att jag nu genom att tänka känslan kunde påverka människor från håll och inte ens behövde röra dom. jag blundade och pekade och dom brast ut i skratt eller gråt. då kom en av dom fram och frågade vad det var jag höll på med egentligen. att det jag gjorde inte var att visa sanna känslor. från ett annat håll kom då en ruggsliten figur och sa: det du gör är inte att sätta känslor i människor som inte finns, du bara förstärker vad som varit där hela tiden.
sen vaknade jag av att en katt härute smitit in genom fönstret och låg och rullade på min mage.
kärlek.