Så vaknade denna första vardagsjobbar dagen efter ledigheten av en mycket underlig dröm.
I drömmen var det ett ungt normalt par. Men nånting var väldigt flytande, som om dom var iaktagna. Killen ville ha ett slott sa han, och han visste precis var det fanns ett.
Kvinnan sa att det inte existerade några slott i det håll dom var på väg men följde ändå med för att se vart det ledde dom. Så dom vandrade. Dom stannade och såg den minsta lilla hund oskyldig som få gå förbi. efter kom hussen och bad dom stå minst 100 meter från den eftersom det var den farligaste ras som fanns.
Vidare gick dom. Och mannen började nu bygga sitt hus. Kvinnan hjälpte till. Varje morgon log dom och arbetade på sitt hus tillsammans. Helt plötsligt blir den där iaktagelse känslan större och kvinnan zoomas in i min dröm. Hur hon med slutna ögon arbetar men en lätt sjungande stämma. Hon famlar med ett par brädor och i drömmen kommer en viskning samtidigt som det sakta zoomas ut från kvinnan till att få se vad hon gör. Den säger:
Att lära sig undvika det oundvikliga, och överleva det man själv skapat.. det är vad som sker här.
När hela bilden av kvinnan med slutna ögon och hennes frenetiskt byggande till slut blivit klar ser man hur kvinnan sakta ställer sig på huvudet, händer neråt resten av kroppen försöker följa ståpåhänder grejjen och benen läggs vinklat. Det visar sig att hon i sitt blundande tillstånd byggt ett helt hus över sig själv och håller nu upp hela grunden med sitt huvud och sina händer. hon kan inte nå något från var hon står och släpper hon och sträcker sig efter något att stötta med krossas hon under hela byggnaden.

Precis där vaknar jag ( såklart ). Kryptiskt.. blir nog till att undvika blanda livsbiografier, filosofi och nattligt rödvin ett tag kanske. Men spännande dröm var det.