Utveckling

Önskar jag kunde möta mig själv för ett år sen. Önskar jag kunde berätta för mig själv att saker skulle lyfta och förändras rätt drastiskt på bara det året. Skulle vilja berätta om dom underbara vänner jag nu har i mitt liv, om dom saker jag skulle vara med om och sträva efter när väl tanken gått rätt. Om dom dörrar jag lyckats gå igenom och lämna olåsta för dom inte behöver tänkas på längre. Skulle vilja klappa mig själv på axeln och förklara att saker kommer bli bra, kommer bli precis så som jag ville dom skulle bli.
Mitt jag för ett år sen.. så mycket vilja och tankar. Frustrerad och tankspridd. Jag är honom fortfarande, lika mycket vilja och tankar, lika tankspridd.. men frustrationen har bytts mot ett lugn. Saker löser sig.
Livet är tufft, men har du energi nog orkar du ta dig över dom hinder som står i din väg. Det handlar inte ens om förändring längre. Jag vill inte förändra något just nu. Allt handlar bara om utveckling. Att utveckla det jag har till ännu mer. Utveckla min kreativa sida. Utveckla mitt sätt att tänka. Utveckla mitt sätt att leva...
Changes come... Och dom kom.

Det goda i livet kan vara så lätt att missa. Det är som en klarblå himmel med skinande sol, ett litet problem kan vara det där enda lilla molnet som för ett par sekunder täcker solen, men ändå märks skuggan över hela din omgivning. Handlar bara om att titta upp och förstå att molnet kommer passera lika fort som det kom. Att se och förstå att det är det enda molnet på din himmel och allt annat blått där uppe är det som egentligen säger vilken vacker dag det är. Handlar bara om att inte låta dom där sekunderna av skugga mörka resten av din dag, ditt år, ditt liv. Problem kommer aldrig sluta dyka upp. Ej heller dilemman eller svårigheter. Allt i slutändan handlar om hur du vill tackla dom. Låt det regna. Låt blixtar slå och låt kyla komma. Glöm bara inte att alla dessa känslor kommer från samma punkt som allt bra kommer ifrån. Och kan blixtarna slå.. då kan solen skina.

Om 2 veckor, bara 2 veckor har jag äntligen tagit mig förbi det sista hindret som en gång sattes i mina tankar. Känns overkligt.


Jag vann.







Sommar.

Galet vad tiden kan gå och saker hända. Kör mest bara en liten uppdatering. Jobb jobb jobb. AC/DC häromdagen, wovenhand nån vecka sen.. livet leker mest. Grillfester, vänner, kärlek.
Kort och gott.

Inget är så gott som vatten.


Förutom öl då... eller en faggity fox.


The end.



Ännu ett sista farväl.

Ronnie James Dio.


R.I.P




När tid är en lyx.

Länge sen nu. Väldigt länge sen. Så länge sen jag skrev att jag inte har en aning om vad jag vill få ut, berätta eller dela med mig av. Tid är en lyx. Fri tid menar jag. När man stiger upp 4 varje morgon, är hemma klockan 6 och ska vara i säng klockan 8 finns ingen tid. Jag beklagar mig verkligen inte dock. Våren börjar blomma ut och det här med rutin känns rätt välkommet och ok. Att jobba utomhus skadar ju inte heller när vädret beter sig som det ska och solen ler åt hela mig dagarna i ända.
Så vad har hänt? sen sist? sen senast? sen igår?
Var kan man ens börja...

Att förändring är konstant är ett starkt faktum. Att också verkligheten upprepar sig ett annat. Lite som om livet bollar över händelser i liknande form om och om tills dom sitter och man faktiskt lärt sig läxan. I alla fall hur man hanterar och tar sig igenom saker man ställs inför som en gång varit svåra.

Det här med inre styrka har jag alltid tjatat om. Hur styrka kan bli något negativt när man bygger murar är en annan.
Stark nog att orka vara svag. Svag nog att inte glömma att det bara är ännu en styrka när man faller.

Tillbaka till förändring. En del förändring förstår jag inte. Resonemang vissa folk manipulerar sig själva med för att gömma sina egna demoner och gräva ner sin skuld bakom bortförklaringar och förskönande bilder av en verklighet ingen tänkande ängel kan tro på. Var är ärligheten i vår vardag? Varför skrämmer riktiga känslor tunga som lätta så många dagligen? Varför ska en öppenhet till detta vara något man måste gömma om man inte vill sluta sina dagar ensam och utan förståelse?
Har du fallit ner under marken, bakom stenen till vänster om jordens mitt backar folk ifrån dig som om du vore smittad av pesten. Sjunger du och dansar fram, njuter och ler åt varje litet guldkorn livet har att erbjuda undviker folk dig i avundsjuka och misstro till din inställning. Kanske drar jag rätt skarpa linjer här, men tar du åt dig betyder det nog nästan säkert att du nån gång agerat precis så.

Vill starkt skicka ut en sista skål och ett farväl till Klas som gick bort för en kort tid sen. Du lärde mig massor under våra h62 dagar och var alltid ett varmt leende varje gång efter det vi stötte på varandra eller jag avnjöt det goda på kgb. Du är saknad. Var än du befinner dig nu vet jag att du har det gott, en ära att få kallat dig vän.


Med den lilla uppdateringen av tankar lämnar jag datorn för sängen denna lite för sena söndag. Livet är inte mer än ett ögonblick ifrån oss alla och jag är inte den som blundar för länge.

Värme, kärlek, respekt och styrka.






Vila i Frid.


R I P

Hade tänkt göra ett stort uppdateringsinlägg till helgen när tid finns för det, men fick idag höra att en stor stjärna gått bort.


Peter Steele Vila i Frid.




lite skräck att välkomna våren med.

Ännu en skräckis hittad i lite stuk som blair witch, paranormal activity och the fourth kind. Denna var inte lika snäll dock. Tror det är första filmen på länge som faktiskt satte lite kalla kårar längs ryggen på mig. Filmen heter home movie och handlar om en familj och vad deras barn.. hm.. är kababla till.
Tänkr du själv skaffa barn en dag eller har ett par tvillingar i magen.. se inte detta.
Nu ska jag till läkaren och kastrera mig själv på en gång.. skoja.
Helt klart sevärd rysare hur som helst, får utan problem 3.5 X av 5 möjliga.






lite tokig lite lat.

Alltså ibland är man antingen bara lat eller så strejkar hjärnan på ett sätt som irriterar mig nåt otroligt. Oavsett om jag inte hållt på med annat på min lediga tid än att fixa och trixa till allt som ska göras i och med renoveringen så känns det denna morgon som det aldrig tar slut. Så med den rätt negativa tanken i skallen får jag inget gjort. Stirrar på min 6 ggr sorterade klädhög, vandrar till min klädkammare och lyfter inte ett plagg, bara går, suckar och försöker hitta nåt roligare att göra. Jävla undvikande beteende jag har för mig helt klart.
Igår var raka motsatsen dock. Lyckades täta alla dörrar och dom fönster som behövdes, samt tvätta alla fönster i lägenheten vilket ändå är 8 stycken. Men idag blev det totalt raka motsatsen, inte fått nåt gjort alls. Tror och hoppas på att 2 burn en gigantisk smörgås och en dusch ska fixa latheten.
Egentligen handlar det nog bara om en sorts ivrighet att få saker klara, jag vill göra allt samtidigt och se resultatet fort fort men saker sker inte med en fingerknäppning och det sätter en frustration som mynnar ut i att inget blir gjort alls istället. Så med den lilla insikten i mitt beteende ska jag göra det enkelt för mig själv och endast i dag bara fokusera på att sovrummet ska bli färdigt. inget annat. punkt.
Inre strider om lyxproblem är rätt komiska hur som helst.. kanske man ger intrycket av komplett galenskap när man vandrar fram och tillbaka och mumlar för sig själv, men min värld är rätt färggrann och underbar lika många gånger som den stormar till och blåser upp.
Och det är livskvalite hur man än formulerar det.

Viva galenskapen...



Guldkorn

Jag har en massa ställen jag etablerat mig i. Har mina vattenhål i stan, har min silversmed, min musikkontakt, min klädaffär.. alla dessa ställen där jag gått tillräckligt för att kunna få en liten inblick före andra vad som är nytt och även en del saker som läggs undan åt mig innan dom hamnar ute i affärena.
Har mina favorit bartenders runt city där dom vet vad jag dricker och alttid hälsar mig varmt välkommen. Så har jag då även min egna lilla mack. Det är verkligen där det märks att jag drar mig till samma ställen för att handla väldigt ofta. Dom vet vad jag röker, dricker, äter när tungan vill ha söta saker.
Idag var verkligen ingen skillnad.. bara ännu mer kärlek. Kliver in runt 12, plockar min burn från läskkylen, plockar en gigantisk kanelbulle och drar mig till disken. Hjärtliga hälsningar och lite småprat. Sen helt plötsligt fick man gå bakom disk, blir inledd till deras lunchutrymme och får ett fat hemlagad kycklingröra med ris. Så där sitter man bjuds på mat dricker sin energidricka som om man var på besök hemma hos någon... Detta gör mig alltid så full av skratt många gånger. Har haft folk som ringt mig när jag stått på baksidan och rökt med personalen eller suttit och druckit kaffe i lunchutrymmet och när jag svarar att jag ringer tillbaka trax, ska bara röka klart med min mackpersonal blir alltid reaktionen att jag är så knäpp. Kanske är det så.. men jag trivs med det. Underbara folk som finns på alla mina etablerade ställen, särskilt min kära mack.
Så här står man nu, sandpapprar elementet så det kan målas om, mätt och nöjd med en mage full av kycklinggyta.

Life is good. Alla dessa små guldkorn man ler av kan göra en hel dag regnbågsfärgad även när det är lika grått som blött ute.




Snurrigt värre

Verkligen söndag idag. Varit borta i tankar sen jag vaknade och litegrann fått känslan av att inte riktigt vara här. Flummigt? mm lite, försöker hårt att hitta fokus, har för mycket att ordna idag för att gå och drömma. Närmar mig slutfasen i renoveringsyran och det börjar verkligen ta bra form. Ska återkomam med bilder så fort jag listat ut vilken kartong innehöll teknik stuffs.
Gråa söndag.. För lite färg ute. Får lägga mig i soffan och titta tecknat en stund tror jag så ögonen får se annat än svart vitt. Tyvärr inte mycket mer jag kan göra heller. Jävla fotled känns överansträngd efter gårdagens 12 timmars fixpass här hemma. Om det är något jag är dålig på är det att bara sitta still. Fothelvetet får läka fort.

Söndag och helt väck. Kom klara tankar och stenhård fokus.

Blir nog till att halta upp till macken och införskaffa ett par Burn och hoppas att det bara är det som saknas.






Halt filmtips.

Gillade du paranormal activity? fick den dig att sova med en extra kudde och ett baseball trä under kudden? jag rekomenderar då starkt att du ser Fourth kind. Rätt fuckin galen liknande rulle som fick till och med big bad wolf Alex att hoppa till mer än en gång.



ice ice baby

Jupp så kan det gå.. jävla bambi man är. Rätt skoj att när man faktiskt inte dricker lyckas hålla balansen lika bra som som en enhjuling på en båt i storm. Jupp så är det nu att jag slant ordentligt. Swooosh och så var vi en fotled fattigare. Studsar runt och lyfter saker på ett ben är inte helt ok. Men men, inte mycket att tjura för, det gör ont och är irriterande, förhoppningsvis är inte min gamla skada för uppriven och det läker fort. Ingen tid att halta omkring alls.

För övrigt så är sluta röka fan nästan omöjligt. syndade en del i helgen på jobbet, men ska jobba hårt på att hålla vardagarna rökfria i alla fall.

Stort grattis till Jay btw, 25 starka år fyllda. Happy birthday wifey!



torsdagsdravel

Det är nåt lustigt som pågår med tid för tillfället. Har lagt på 1-2 timmar i 4 dagar till all tid jag behövt passa. Nu lät det där kanske kryptiskt, det jag menar är att jag tittar på klockan snabbt och är sen säker på att den är 1 eller 2 timmar mer än vad den är. Sen när jag nogrannare ser efter och nästan börjar undra hur friskhetsgraden i huvudet står och inser att jag fått 1-2 timmar bonus helt plötsligt blir jag ju glad... förvirrad men glad.
Problemet med detta är att jag verkligen är 100% säker på tiden när jag väl ser efter första gången, problemet är oxå att man kan inte vara för tidig jämt och ständigt.
Nån spelar den spratten på min hjärna.

Jag är en teknologisk arvstagare?
I alla fall verkar det så. Det enda jag inköper nytt är i princip mp3 spelare. Inte köpt en ny mobiltelefon sen -98, aldrig köpt en tv och mikro äger jag ingen. Idag fick jag en "ny" tv. Jag ser inte på tv.. bryr mig enormt lite vad som visas där föruom ett å annat nyhetsprogram eller lite väder. Men när man ska få en sambo får man tänka lite på andra parten oxå.
Sen var det mobiltelefoner... gahhh... Var på en fest häromdagen där varenda liten kotte måste haft en iphone. Själv rockar jag min ärvda samsung som jag fick av emelie förra sommaren och den sviker mig inte. Den gör inte mycket mer än tar väldigt lite plats, ringer och skickar ett å annat sms. Jag blir i alla fall lite nyfiken på hur det skulle vara att rocka en sprillans ny telefon.. eller ha en sån där platt sak till tv.
Om inte annat sparar jag i alla fall pengar...

och apropå spara pengar...
Rökt 2 cigg sen i söndags... kan va masterbitch of the universe, men jag gör det snart med rena fina lungor.




kom sol kom värme

Vilken dag! Så fort solen tittar fram blir jag som ett barn antagligen blir på julafton. Fuckin love it. Till och med snön är ok när solen får den att gnistra och det är som om varje håll du tittar åt är en bild från ett vykort. Tror jag skulle uppskatta snö nästan om det var sol så gott som varje dag.
I morse lekte jag snickare igen, finns nu högst ett lass kvar av sånt som ska väck sen är det egentligen bara att möblera och fixa kvar här, vilket är fan så skoj.
Efter den lilla lekstunden bestämde jag mig för en 4 timmars powernap, ska ju trots allt jobba ikväll och 10 timmar krog är lite lättare när man har en gnutta sömn i kroppen.
Gårdagen avslutades så sjukt nice.. ville verkligen inte gå hem, men efter slagits med tanken vad som händer om jag inte får sova ordentligt blev det ändå rätt vettig tid på hemgången. Fått ett nytt smultronställe på min lista över stockholms alla bra vattenhål.
Det som göms i snö dyker upp i tö eller hur det går verkar stämma in på renoveringar oxå. Tömde ett av mina 2 förråd igår och se där, ett helt liv jag glömt jag levt av saker. Skumt det där.. Inte sett eller gått igenom dom sakerna på nästan 9 år och aldrig saknat dom, men när man för ett par minuter innan dom läggs i högen för konteinern tittar igenom helheten blev det lite sorgset ett tag. Valde att tänka så lite så möjligt på det och med sträng diciplin kasta kasta och kasta lite till.



Var är du? Hittar dig inte... Som om vår tråd faktiskt är helt avklippt nu. Det känns. Jag saknar dig.



På måndag börjar det sunda livet förresten. För första gången nånsin ska jag göra ett helhjärtat försök att sluta röka. Inte helt nöjd med mitt flås just nu, så resten av april kommer enbart tillägnas allt som är sunt och bra för min kära åldrande kropp. Är jag vresig och lite småbitter och kanske inte lika hoppig när vi kanske ses beror det på det.
Det är en stor utmaning detta... wish me luck.

Önsdäg.

En svag doft av målarfärg och "nytt" ligger över lägenheten. Rökelsedoften har försvunnit nånstans. Helt ok dock, den kommer brinna som aldrig förr när detta projekt är klart.
Man lär sig en del om vad det är att gå in för en stor renovering som detta. Den fina glorifierande bild jag målat upp i mitt huvud var nog inte fullt så enkel när det praktiska väl kom in. Det är väl min drömmande konstnärsådra som ser saker lite annorlunda helt enkelt. Men snyggt kommer det bli och fler bilder på förvandlingen dyker snart upp.
Det gynnar ju min kreativa sida detta också, 4 halvstora projekt har jag planerat in nu för att göra detta till verkligen det jag vill så fort saker börjar bli klara.
På andra sidan hjärnhalvan önskas det mest att snön nu fan får försvinna. Blir inga blommor gjorda så länge detta gigantiska vita täcke bara ligger där och vad som än gömmer sig under vägrar att gå upp och sätta igång med sitt liv.

Snart kommer helgen förresten... och vilken helg det kommer bli! Jobb fredag lördag, sen blir det festen med stort FFFF.
Anton aus tirol för hela slanten. Vill ni joina kaoset föreslår jag att ni tar er till min arbetsplats söndag kväll, det vankas alkohol, helt galna människor vissa värre än andra, fest, fest och massor av kärlek.

Idag saknar jag en person en hel del. Undrar så vart du tagit vägen... Nånting inom mig hoppas att du läser denna blogg ibland och kanske saknar mig tillräckligt för att höra av dig. Så katten, ta och slå mig en signal snart.
Skicka ett mail? Flaskpost? Röksignaler? brevduva? Postlådegroda?





En favorit i repris för att sätta ett slut på denna onsdag:


Even though I've never called it perfect
When I die, I want to know it all was worth it
I want to know that I tried my best with
Embracing every moment that I was blessed with
Every life, every death, every time that I wept
Every moment, every person, every line that I said
Every night, every day, every time every place
Every kiss, every wish, every side of the maze
Every cut, every bruise, every love that I'd lose
Every time that I broke and the times that I grew
Every drop of rain that these clouds would spew
To help form the man that I amounted to
And I'm thankful, that I am who I am
And I've been where I've been and I came out grateful
When it's finally time to make an exit
Just know, that I don't regret a single second


Chilis and random thoughts.

First of all, keeping this first part of the blogg in english to give a big thx to my chili connection in finland, just got the package and cant wait to get those red mad thingies in my next meal. chilis are so NWA man...

I övrigt på den svenska fronten vankas det jobb ikväll. Får se hur lokaltrafiken funkar om man måste röra sig in till stan 4 timmar innan eller faktiskt kan hinna göra annat. Storm i all ära.. men snön måste bort nu. Jag har trädgårdar som väntar och snön är i vägen. shoo shoo.... 
Nån sa till mig att jag borde dansa soldans.. är det som regndans fast man gör allt baklänges?


Annars så har helgen varit vad helgerna brukar vara. Jobb, jobb och en massa skratt. Life is good my darlings..

På ett mirakulöst vis löste jag ekonomin även denna månad, och det utan kedjor. Immovable object.. unstoppable force.

Rätt lustigt hur små draman kan komma från mindre saker. Sluta spela svår, slöseri med tid man kan göra roligheter på.



Sen mest vill jag bara säga välkommen hem till alla thailandsresande, förväntar inte att höra nåt tillbaka, men det är ok. hoppas ni haft det bra i alla fall.


Ännu en seger i Alexborg.

2 till kedjor brutna. Snart finns inga koppel kvar att hålla mig tillbaka. Tog ännu ett stort steg framåt igår. Personlig frihet och vilja är inte långt ifrån komplett nu. Dessa kedjor tillhörandes demoner jag slagits mot sen tonårens dagar har inget kvar att hämta. Ännu en vinst och seger. Alexborgs rike sträcker sig större och viljans makt har visat sig stå över allt jag mötts av än så länge.
Man kan om man vill... så litet nästan osynligt ordspråk som talar all sanning i hela världen. Min vilja att ta mig ur alla dessa kedjor, att slita mig ifrån alla hjärnspökens grepp och demoners hån, allt det hade aldrig gått om inte min vilja att ta mig ur det funnits.
Stått på branten av negativiteten och stirrat ner i uppgivelsens avgrund, vänt och gått därifrån, jag har slagits nätter till ända mot hjärnspöken som bett mig ge efter för min rasande glöd av ilska och lyckats vakna med ett leende. Har suttit i mer konversationer med demoner än änglar och tror fortfarande på vita vingar....
2 till kedjor brutna. Snart, väldigt snart får jag springa precis så fritt jag vill.





Fifflarens guide till ica maxi.

Blev en galet hektisk helg, torsdag jobb, fredag morgon upp och möta snickaren, fredag kväll 9 timmars pass, lördag morgon snickare och mor här, lördag kväll ännu ett 9 timmars, söndag... pang! fick mig en 3 dagars förkylning som jag lätt får skylla mig själv för. nog att energin är galet bra, men jag är inte fuckin superman.
På torsdag smäller det på Debaser antagligen, om jag nu kan få mitt förkylda arsle genom dörren och köpa biljetter. Jedi Mind Tricks spelar.. fett jao!!! måste se till att gå, lite hip hop gangstah vibbar är alltid bra power trip.
Köket står stilla i 2 dagar pga Alex grymma sätt att mäta - ikeas grymma sätt att konstruera - tidens grymma sätt att visa att stress inte funkar.

Är inte lätt alltid. Men ganska jävla roligt.

Bästa.

To build a home...

Dag 1 i total renoveringen. damm, bråte och röra.. men så ska det vara, ett steg i taget till ett hem värt namnet Alexborg.
Började igår att jobba Roq till midnatt sen susa hem för att ha en natt i rensningens tecken. klockan 7 var jag klar, snabb powernap och sen knackade snickaren på dörren 8. Vi gick igenom va som skulle göras idag och efter det fick jag äntligen 4 sköna timmars sömn innan nästa pass började för mig att fortsätta fixa här. Väggen är redan utslagen och saker är i sån rörelse att huset vibrerar.
Det kommer bli fint detta...

så bilder från dag 1.










Fler bilder kommer med hur det flyter på.


Seger.

Efter alla dessa upp och nergångar.. verkar det som det äntligen ska vara över. Kampen är slutkämpad och demonerna finner ingen njutning i mitt lidande. Jag står upp, har stått upp länge nu. Snart, väldigt snart, kan jag göra det utan att tänka.
Den nya tiden är här på riktigt. Nästan svårt att förstå att det är över.. men det är så. På riktigt. Tryggheten är här nu och jag kan släppa dom trasiga rostiga stödhjulen. Jag kan byta in mina svarta trasiga vingar mot ett par ljusa friska som lyfter upp mig utan svårigheter.
Jag är där nu. Där jag önskat och kämpat för att vara.


Striden är verkligen över... min segrande fana är hissad som bevis.


Fågel Phoenix flammar upp som en sol på svart himmel.



du kan va...

alla dessa glada möten, alla dessa positiva nykänningar och ansikten. Fan, allt det är verkligen underbart. Samtidigt som något jag inte själv styr dyker upp i mitten av allt och ber och tar det jag inte kontrollerar. Jag måste lära mig hålla tillbaka, lära mig ljuga sanning och tala ärlig lögn... kryptiskt kanske... men sån är den, verkligheten.
livet leker hur som helst. Försöker lära mig leka med det. Thats about it.
Kärlek vänner... Kärlek fiender.

Tidigare inlägg
RSS 2.0